Nytt år, nya utmaningar. Året som gått har varit ett riktigt bra år, med några tråkiga detaljer. Det började fint med att lilltjejen Linnea började läsa juridik i Uppsala (Jag har alltid tänkt att om jag skulle valt en annan bana än den jag gjorde skulle det varit juridik. Det hade lämpat sej bättre för det jag faktiskt ägnat större delen av mitt yrkesverksamma liv åt. Annars trivs jag fint med min utbildning där jag inte vet riktigt vad jag ska kalla mej – zoolog kanske ligger närmast!). Sen fick storasyster Susanna jobb i Jönköping och där är hon fortfarande och trivs. Lite långt bort men det är ju faktiskt Kjell-Olof och jag som valt att flyttat till Öland!

I maj anlände Aquila, som fortfarande är helt bedårande och charmar alla. Tyvärr höll hennes mor på att inte klara det hela då efterbörden inte släppte på över fyra dygn, men Lycka fixade det (under finns) och nu har hon flyttat tillbaka till sin matte. Förmodligen blir Aquila Lyckas första och sista föl -tror inte vi riskerar nåt liknande igen. Sen har jag själv kört in min första egna uppfödning Vijol, hästen tv på bilden. Tror bara körfolk förstår storheten i detta, men för mej är det nog inte bara årets höjdare, utan kanske de senaste 10 årens …

Kjell-Olofs stora projekt att få bryggan vid Kapelludden återuppbyggd har också lyckligt gått i mål. I min huvuduppgift under året – jobbet med EU:s vattendirektiv – har LRF och andra lyckats få oss att förstå att vi behöver mat också, inte bara vatten, och det känns som ett viktigt steg framåt. Att det hela slutade med att jag fick nytt jobb tar jag som en komplimang – även om jag kan känna lite skräck för att hamna i det jag lämnade när vi flyttade från Stockholm – bara jobb och inget liv. Men jag har bestämt mej – hästarna ska ha en fortsatt stor plats i mitt liv annars funkar det inte.