Husorganet Ölandsbladet skriver just nu om konventionell och ekologisk odling – och lyckas ganska bra att få fram ämnets dilemman. Jag tänker mycket på det där med ekologi. Jag har ägnat några år av mitt liv åt att studera ekologi, och ordet betyder ungefär samspelet mellan organismer. Därför har jag väldigt svårt att se att det finns odling som inte är ekologisk. Jag tror de flesta menar miljövänlig odling när de säger ekologisk – men miljövänlig är lite som skönhet – vad som är miljövänligt/vackert bestäms av betraktarens öga. Jag tycker tex att energi- och resurseffektiviteten är det viktigaste i hur miljövänligt något är – en aspekt som många ”ekologiska” certifieringar helt bortser från. Den andra viktiga aspekten är för mej kretslopp – också helt bortglömt. Att återföra våra egna lämningar i matens kretslopp borde vara prio ett – men här har vi byggt oss fast i system som det anses alldeles för dyrt att ta sej ur, alltså pratar vi inte om det. Eller?

Mest fokuserar ”ekologisk odling” på ”gifter”. Jag vill inte att förringa betydelsen, miljögifter är ett väldigt allvarligt problem. Men man får inte generalisera. Salt är ett gift på fel ställe. Samtidigt livsnödvändigt. De flesta metaller är giftiga, men samtidigt livsnödvändiga i väldigt små doser. Ett gift är inte alltid ett gift. Det beror på omständigheterna. Ungefär som smuts. Smuts är definitionsmässigt materia på fel ställe.

Dessutom fokuseras på handelsgödsel. Jag är medveten om att handelsgödsel, främst fosfor, framställs av ändliga resurser, delvis med metoder som är rätt energikrävande och det kommer ibland med oönskade ämnen som kadmium i processen. Men man vet i alla fall vad man sprider och kan dosera efter vad växterna behöver så att läckage minimeras. I ”ekologisk” odling används stallgödsel. Det innebär att man inte kan optimera spridningen efter växternas behov, vilket ökar näringsläckaget, och man har inte jättekoll på vad man verkligen sprider. Det beror på djurens kosthåll, sjukdomar, vad som av misstag hamnar i gödselbrunnen (tro mej, jag känner människor som har gödselbaserade biogasanläggningar, och jag har sett vad dom får rensa bort ….). Stallgödsel ingår självklart i kretsloppet. Men i en ideal värld skulle den vara processad till ”handelsgödsel” först så man kan optimera näringen och undvika olämpliga ämnen.

Jag skiter ärligt talat i att det anses att konsumenten inte kan ta till sej för många märkningar. Jag tycker vi istället för att diskutera ekologiskt eller konventionellt ska tala klarspråk om vad det handlar om. Är det resurseffektivitet, kretslopp, fritt från ”gifter” eller är fokus att minska växtnäringsläckaget? Och vad är merkostnaden? Jag är helt övertygad om att konsumenten inte har en aning om varför man betalar mer för ”ekologiskt”. Varför inte skriva att ”detta livsmedel kräver manuell ogräsrensning om man inte använder medlet x o därför blir det så mycket dyrare”. Bara som ett exempel.