Kommer ju att jobba lite mera nu framöver. Så jag måste välja bort. Lite har redan fått stryka på foten, men lite mer måste bort. Tyvärr får det nog bli planerna på sportkörning, i varje fall tävling. I år. Jag kommer inte hinna hålla igång tillräckligt, och inte vara borta en hel helg som tävling ”långt bort” kräver.  (Sportkörning finns inte nära när man bor som jag) I potten ligger också att jag är helt ensam och inte har nån groom. Äldsta dottern har lyckligt fått fast jobb i Jönköping o lilltjejen ska ju vara i Uppsala i flera år till. Inte för att jag nånsin tror hon kommer att landa på ön.

Så just nu lutar det åt att betäcka Vidja. Vem som blir den lycklige har jag redan bestämt. Ett litet föl är aldrig fel. Och tar inte alls lika mycket tid, inte i närtid i alla fall. Och det är det som räknas. Planer kan ändras. Om det tex skulle dyka upp nån som har lust att hjälpa mej att hålla i gång hästarna nån dag i veckan när inte jag kan o som vill vara groom nån gång kanske.

Varför inte betäcka Vijol? Två tunga skäl. Om hon får ett stoföl kommer jag att ha väldigt svårt att tänka mej sälja. Och jag behöver inte fler hästar, jag vill bara ha ett föl. Sen vill jag gärna göra treårstest med henne. Och jag känner mej. Om hon tar sej direkt så har hon en väl gången dräktighet i september. Då kommer jag inte att våga riska att ta henne till Vetlanda. Det får bli nästa års projekt om hon håller måttet.

På bilden Lycka o Aquila några timmar gammal.