Imorrn ska jag till Stockholm. Det blir flyget. Att åka tåg över dan till Stockholm (eller att komma till ett möte som börjar i normal tid eller åka från ett möte som slutar i normal tid) kräver övernattning. Om man inte vill chansa på att byta på 10 min i Linköping eller Alvesta. Då går det. Fast jag får åka hemifrån halv 4 på morgonen o kommer hem efter 11 men det går.  Men vem vågar chansa på att byta tåg med 10 min marginal när det handlar om sista tåget? O vem står för fiolerna om jag missar? För det är ju inte SJ hela vägen. SJ kör inte alls till Kalmar.

Detta är ett inlägg mot snabbtåg. Vad är det för mening med att tågen går fortare om man inte kan lita på att man kommer fram i tid och kan ha en anknytning 10 min senare? Ingen alls som jag ser det. Börja med punktligheten på tågen, och gå sen vidare med anknytningarna så att man verkligen kan komma fram dit man ska utan en massa väntetider. För hur många ska nånstans på gångavstånd från stationen? OK i Stockholm kan man kanske åka tunnelbana som går hela tiden, men det är i Stockholm … (o min samlade erfarenhet som är ganska stor om än några år gammal säger att tunnelbanan skulle också behöva bättring i punktlighet).

Kalmar är en avkrok kommunikativt. Men vi har rätt bra tågförbindelser till Kastrup/Köpenhamn. Jag känner INGEN som törs ta tåget till Kastrup för vidaretransport med flyg utan att typ övernatta eller ha extremt lång tid mellan. Sluta diskutera höghastighetståg. Diskutera punktlighet och övergångar (o gärna rejäla ersättningar vid försening) så att man törs använda tågen. Tänk när jag kan ta tåget från Stockholm och beräkna 10 min övergångstid i Linköping eller Alvesta och lita på att jag hinner. Och var hundrade gång när jag inte hinner så får jag en tjusig hotellsvit, middag och en flaska champagne i kompensation!

Bilden är på mej o ligisterna. Fö tycker jag godstrafiken på järnväg är mest eftersatt. Ännu viktigare.