Vi väntar på våren som väderleksprognoserna säger ska komma. Nu jag jag lekt så mycket man kan med vintern. Darita fick snöskor (ja, det var mest som ett offer för att vi skulle slippa mera snö) o när det då kom mera snö så var jag ju tvungen att leka med dem. Darita o jag brukar galopprejsa på på en lämplig vall eller så, så när tillfälle bjöds i onsdags så frågade jag var jag kunde göra detta utan att någon misstyckte. En stor närliggande vall visade sej vara ”lovlig” så dit begav vi oss. Måste erkänna, vi hade jättekul. Det var lagom mycket snö, den yrde, Darita sprang o jag fick verkligen kämpa för att hon inte skulle fortsätta ut där jag visste det var is under. MEN vi är nog båda för gamla för detta. Daritas lårmuskler skakade när vi stannade, har aldrig sett nåt sånt, o det var definitivt inte jag som bestämde farten. Jag kände nämligen starkt att jag är nog för gammal för att galoppera så här fort, ganska läskigt ju …
Så idag provade vi släde. Min kompis har köpt en liten söt släde till sin ponny, o underlaget var måttligt bra hos henne så hon var helt på att vi lastade släden på min kärra o körde ner den till mej o testade efter Darita. Ja det fick bli Darita för hon har snöskor. (eller för att jag var rädd för att det skulle bli lite för roligt med Vidja o jag har aldrig kört släde förr) För första gången i världshistorien – det var för lite snö för att det skulle funka att köra en släde. Men vi vände in i en av våra sommarhagar, o där gled det så vi kunde sätta lite fart. O Darita är ju inte den som är den. Nöjd med mitt val av häst (som sagt, hade nog blivit för kul med Vidja) fick både J o jag lite kul till slut.
Ja det var kul att köra släde men nej, jag vill inte ha mera snö för det. (men om det blir mera snö så kan jag tänka mej att prova släden igen … o kanske våga mej på att spänna den för Vidja) Enda skälet att önska mera snö är väl att vi behöver nederbörd – vattnet i brunnen sinar snart om detta fortsätter – så här torrt har vi inte haft sen vi köpte huset 1995!